Hemma igen
Så var jag hemma igen, känns väldigt skönt, ovant, stressande, slappt och alla andra känslor. Längtar såklart tillbaka men var den tredje sista som åkte så jag vet ju att det inte hade varit kul att stanna heller. Alla andra hade åkt, våra "IAESTE-friends" (studenter från jordan university där för att umgås med och hjälpa oss med allt möjligt) hade börjat skolan igen och Ramadan höll på att bli lite för mycket. Nog åt vi, men ingenting var öppet och eftersom det var olagligt att äta på resturanger eller gatan så blev det till att köpa något på affären eller något bageri, (dvs. vanligtvis kakor eller bröd) och sedan gå hem och äta det på hotellet. Och när man inte blir bjuden på alla festligheterna på kvällarna är det lagom kul. De har en månads fest, man turas om att ha middag så man äter borta hela månaden förutom de 2-3 ggr man själv ordnar middagen. Ca 19.00 när minareterna börjar tjoa så hetsäter alla på tjugo minuter och sen är det dags att be. Och under ramadan går de flesta till moskén för att be. Efter det går man ut på kafé och röker shisha, går hem till nån annan eller framförallt samlas på kafén för att titta på motsvarigheten till julkalendern: ramadan-serien.
Så, det var med andra ord dags att lämna det bakom mig och åka hem. Så nu sitter jag här och har försökt packa upp i tre dagar, letar kläder och skor bland alla kartonger och försöker få ordning på tankar, papper och saker. Ska dra igång höstens projekt vilket består i att läsa spanska på halvtid och göra ett arkitekturprojekt på halvtid.
Projektet har jag bara funderingar i och det ska jag ta itu med fr.o.m. idag och strukturera upp. Måste kontakta min handledare i luleå, umeå kommun, ev. white arkitekter, leta information och texter på internet, installera AutoCAD och sketchUp..... OCH precis mitt i detta (och som jag även vill lägga upp lite bilder nu när jag äntligen har vettigt internet) så har min CD-läsare bestämt sej för att ta ut skiljsmässa med övriga datorn. Så där i finns nu mina bilder som jag inte kan titta på och den vägrar öppna sej för att kunna stoppa in AutoCAD-skivan som jag fått av Andjelka. Suck.
Tur i oturen att pappa har huvudvärk idag så när han väl kvicknar till är han hemma och vi kanske kan trollformla nånting.
Annars blir det till att flytta via min bärbara hårddisk via mackes nya superdator till min gamla trotjänare. Tur jag vant mej att det inte gör något att saker och ting drar ut på tiden. Har varit väldigt avstressande halvår med Barcelona och Amman.
Del två av hösten är som sagt spanska, jag ska fortsätta läsa det eftersom jag vill resa mer till våren, och då till sydamerika. Är ju ändå liksom på gång med språket. Och ju mer man kan desto mer inser man att man inte kan. Har varit två välbehövliga repareringsmånader av engelskan också! Den blev ju inte precis bättre i barcelona men nu är den nog tillbaka där den en gång var, dock utan någon brittisk accent denna gång. (förutom att jag nog aldrig kommer övergå till att säga cän't istället för can't, äsk istället för ask etc.)
Så igår åkte jag upp och fick första informationen från umeå universitet om kursen, som är en distanskurs på halvfart hela året. Man får koncentrationssvårigheter bara man läser kursinformationen, klar skillnad mellan hum och civilingenjör här. Denna kurs som alltså motsvarar 15 hp, dvs. en termin heltidsstudier (uppdelat på två terminer då) är i själva verket typ 17 små kurser som ALLA GÅR PARALLELT! Det var ingen vits att ens försöka skriva upp några inlämningsdatum, ordningsföljd på vad jag ska göra etc. Det får bli som det blir. Har gjort en morgontimme grammatik idag så jag är nöjd. Resten ska ägnas åt relationsförmedling mellan datorn och CD-läsare och projekt arkitektur.
Förhoppningsvis kommer det upp lite bilder senare. Ska framkalla och/eller göra något slags visningsalbum bland alla 2500 bilderna.... och sen också för barcelona. Mycket att smälta nu. Kommer nog bli en del bloggterapi. Dock har jag kommit på att blogga är för ensamma människor. När man inte har nåt annat att göra. (för det kan väl inte va normalt att prioritera att gå hem och blogga istället för att umgås med folk??) När jag bodde i bcn och var ensam hemma mkt var det lätt, men nu.... först i jordanien där jag enbart umgåtts med kompisar i två månader (och vi bara hade en skruttig dator att dela på) och nu med en lillebror hängandes hemma....
Jaja, NU är det dags för första samtalen mellan parterna i skilsmässan/återföreningen.
Ma'a salaama!
Så, det var med andra ord dags att lämna det bakom mig och åka hem. Så nu sitter jag här och har försökt packa upp i tre dagar, letar kläder och skor bland alla kartonger och försöker få ordning på tankar, papper och saker. Ska dra igång höstens projekt vilket består i att läsa spanska på halvtid och göra ett arkitekturprojekt på halvtid.
Projektet har jag bara funderingar i och det ska jag ta itu med fr.o.m. idag och strukturera upp. Måste kontakta min handledare i luleå, umeå kommun, ev. white arkitekter, leta information och texter på internet, installera AutoCAD och sketchUp..... OCH precis mitt i detta (och som jag även vill lägga upp lite bilder nu när jag äntligen har vettigt internet) så har min CD-läsare bestämt sej för att ta ut skiljsmässa med övriga datorn. Så där i finns nu mina bilder som jag inte kan titta på och den vägrar öppna sej för att kunna stoppa in AutoCAD-skivan som jag fått av Andjelka. Suck.
Tur i oturen att pappa har huvudvärk idag så när han väl kvicknar till är han hemma och vi kanske kan trollformla nånting.
Annars blir det till att flytta via min bärbara hårddisk via mackes nya superdator till min gamla trotjänare. Tur jag vant mej att det inte gör något att saker och ting drar ut på tiden. Har varit väldigt avstressande halvår med Barcelona och Amman.
Del två av hösten är som sagt spanska, jag ska fortsätta läsa det eftersom jag vill resa mer till våren, och då till sydamerika. Är ju ändå liksom på gång med språket. Och ju mer man kan desto mer inser man att man inte kan. Har varit två välbehövliga repareringsmånader av engelskan också! Den blev ju inte precis bättre i barcelona men nu är den nog tillbaka där den en gång var, dock utan någon brittisk accent denna gång. (förutom att jag nog aldrig kommer övergå till att säga cän't istället för can't, äsk istället för ask etc.)
Så igår åkte jag upp och fick första informationen från umeå universitet om kursen, som är en distanskurs på halvfart hela året. Man får koncentrationssvårigheter bara man läser kursinformationen, klar skillnad mellan hum och civilingenjör här. Denna kurs som alltså motsvarar 15 hp, dvs. en termin heltidsstudier (uppdelat på två terminer då) är i själva verket typ 17 små kurser som ALLA GÅR PARALLELT! Det var ingen vits att ens försöka skriva upp några inlämningsdatum, ordningsföljd på vad jag ska göra etc. Det får bli som det blir. Har gjort en morgontimme grammatik idag så jag är nöjd. Resten ska ägnas åt relationsförmedling mellan datorn och CD-läsare och projekt arkitektur.
Förhoppningsvis kommer det upp lite bilder senare. Ska framkalla och/eller göra något slags visningsalbum bland alla 2500 bilderna.... och sen också för barcelona. Mycket att smälta nu. Kommer nog bli en del bloggterapi. Dock har jag kommit på att blogga är för ensamma människor. När man inte har nåt annat att göra. (för det kan väl inte va normalt att prioritera att gå hem och blogga istället för att umgås med folk??) När jag bodde i bcn och var ensam hemma mkt var det lätt, men nu.... först i jordanien där jag enbart umgåtts med kompisar i två månader (och vi bara hade en skruttig dator att dela på) och nu med en lillebror hängandes hemma....
Jaja, NU är det dags för första samtalen mellan parterna i skilsmässan/återföreningen.
Ma'a salaama!
Kommentarer
Trackback
