a Lady & a Tramp

Inser att det är ett tag sen jag bloggade och det kan väl bara förklaras med att jag har annat för mig. Jag gör mitt projekt och pluggar spanska. Går stavgång en timme om dan och har aldrig varit piggare!
Varför får man gummiband hos sjukgymnasten? Man borde få en ljudbok och order om att gå en timme om dan. Det är ju annars det vanliga diet-knepet, att gå ut och gå, men faktum är att det fungerar nog nästan ännu bättre mot stress, för att få luft, att bli pigg, få cirkulation i axlar och rygg så man inte är så stel av att sitta inne. Sen bränner det säkert lite fett också men jag har alltid varit lite av den åsikten att promenader är för de som inte kan eller orkar idrotta. Man bränner ju mer och blir starkare om man tränar annat. Det är liksom bara en feg väg ur motionskravet som alla har på sig själva. Enklaste vägen ut. Men man måste ju inte alltid välja det jobbiga, det borde jag själv lära mig.

Om projektet, så har jag brainstormat med mor och bror och faktiskt börja komma någon vart och ska till veckan till lule för att bolla lite med Linda från klassen och med min handledare. Jag ligger i fas. Jag har en plan.
och idag var jag hos min kusin och fick en dos bebis och en lektion i referensteknik. Fick låna böcker varav den ena är en bibel när det gäller referenser, opponering, rapportstruktur m.m.
För att inte tala om vad skönt det var med ett bollplank som skrivit en C-uppsats, inte är insatt i själva ämnet utan relativt objektivt kan koncentrera sig på själva strukturen och mina funderingar kring det. Och en glad bebis. Kan det bli bättre? =)

Tillsammans med 2491 andra personer var jag och mamma och såg Martas kanske sista match och Frida Östbergs definitivt sista match för UIK.
Kvartsfinal i UEFA Women's cup mot Arsenal och de hade förlorat på bortaplan med 3-2 och behövde därför vinna hemma. Och som de vann. Vi hann inte ens sätta oss innan Marta satte första målet. Sen gick det halva halvleken ungefär så gör hon mål igen. Efter periodvilan kommer UIK ut igen och gör det igen, spelar fram Marta från avspark och hon sätter sitt tredje mål. Därefter gör Hanna Ljungberg ett av de snyggaste målen jag sett på gammliavallen, hon får en lobb, kommer lös precis på Hanna-manér och lobbskarvar över målisen. Sjukt snyggt.
När sen Marta sätter sitt fjärde mål är hon helt ensam med målvakten och hon bara stannar upp med näven i luften och gammliavallen exploderar. Hon har ingen like.
Det är nästan som ett hån mot övriga lag när UIK sen får straff och man kallar upp målvakten Ulla-Karin för att få göra mål. Sitt andra för säsongen. Hur många målisar gör det? Hur många lag har råd att göra det i en UEFA/championsleague kvartsfinal? Nog för att U-K är duktig på att slå straffar och har gjort det förr, men ändå. Om det blir en retur får hon långt att springa hem.
Stort av Frida Östberg att inte bli övertalad att lägga den själv i sin sista match. För det var det enda som fattades, att hon skulle få måla en sista gång när hon nu efter 14 säsonger i UIK lägger (elit)skorna på hyllan.
Efter matchen hyllas hon av spelare och publik med stående ovationer och Marta tar emot ett stipendium av Rotary som ska gå till barn med problem i hennes brasilianska hemby.

För att summera denna kväll på gammliavallen finns bara ett ord. Det var grande helt enkelt, som Marcus Birro skulle ha sagt.

Det behövs bloddonatorer. Det finns hur många argument för att man ska lämna som helst om man är frisk. Det blod jag lämnade idag kan bara användas fram till julafton ändå, och jag får inte lämna nytt förrän om sex månader. Som kvinna får man bara lämna upp till tre gånger per år (jag får lämna två, haft lite låga blodvärden så jag behöver behålla det för mig själv) och som man får ma nlämna upp till fyra gånger per år. Alla kan inte ge till alla, och alla kan inte få av alla. Så det krävs en bra blodcentral för att hålla en bank att ta ifrån.
En sån har vi i Umeå. De gör inte bara ett bra jobb utan de borde få dagens ros varje dag för att de är  så trevliga. Och när man ligger där och gör ingenting och väntar på att 4,5 dl blod ska tappas ur ens arm så har man tid att studera och fundera. Och jag tror jag kommit på anledningen till att det är så trevligt att komma dit: De är så trevliga mot varandra. De hjälper varann, är glada och skrattar och alla är med. Och detta är inte första gången jag observerat och upplevt det här.

Idag insåg jag att jag, som aldrig sett cityakuten (tittar bort under reklamen för det), tycker plåster är äckliga, är hypokondriker, inte har någon som helst motorik för att utföra precisionsjobb, det ENDA stället jag skulle kunna överväga att jobba på inom sjukvården, ja rent av tänka mej att gladeligen göra det, är på Umeås blodgivar central.

Då har man en bra arbetsplats. Som räddar liv.

www.geblod.nu

Har vaknat tidigt igen. Jag tror det är något fel! Första tanken är "jippie, jag har vaknat tidigt och är pigg!" och nästa kommer direkt "är jag verkligen pigg? kan jag vara det?" Ligger och räknar hur många timmar jag har sovit och ifall det är möjligt. Man ska ju sova ca 8. Eller jämna 1,5h för att pricka av REM-sömner vilket ger 7,5 eller 9h som jämnt antal.
Så tänker jag på munken som sålde sin ferrari, att man kanske inte behöver sova så länge. Inte om man är pigg och glad när man vaknar, då är det bara att gå upp.

Så nu är jag uppe.

Suttit hela morgonen och försökt få till min mp3-spelare av känt märke och min dator av konkurensmärke utan att ha lyckats med någotdera. mp3-härket vill inte sortera spåren efter album utan efter titel, och när man ska lyssna på ljudbok är det verkligen jätteansträngande för koncentrationen och minnet att måsta lyssna först på spår två från alla skivor, sen spår tre från alla etc. och följa handlingen.
Datorn är ett kapitel i sig. Äntligen har högre makter beställt ett trådlöst system till husets alla datorer (heter det hub eller router eller nåt annat?) DÅ bestämmer sig min dator för att bli allergisk mot trådlöst. Så nu är det en kabel över hela huset iallafall. Inte grande.

Ja, man kan väl inte låta bli att nämna det idag, vilken skön valseger!
Och som alla vältaliga politiker säger så påverkar ju detta inte bara USAs svarta befolkning utan hela landet, världen, även oss...bla bla bla. Helt fantastiskt är det att han vunnit, sanningen är kanske att vi (jag) inte riktigt förstår hur stort det är.

Men med nyhetsmorgon i bakgrunden sitter jag och försöker göra lite sista ryck med min uppsats innan jag ska träffa min handledare i eftermiddag. Ser fram emot det med stormsteg (kan man det?) för att det förhoppningsvis kommer ett ordentligt ryck då. Sen är det bara att tuta och köra!
Jag har jobbat just nu ca 1-2 veckor i tid, dvs. har 8 kvar enligt antal timmar man bör lägga ner. Det är exakt 8 veckor kvar till tenta-p, dvs. då jag bör redovisa. Så det blir verkligen att tuta och köra. Men det är superkul när man kommer igång, så det blir nog inga problem! Problemet är faktiskt att avgränsa, så förhoppningsvis får jag hjälp med det idag.

Är så åter i Stockholm och har spenderat dessa två dagar med min uppsats, först med att gå på Centralbadet (där jag såg min tredje kändis för denna resa: David Hellenius, en av de roliga i hey baberiba) och njöt otroligt. Bara 70 kr för studenter och ligger på Drottninggatan! Slår vad om att de flesta stockholmare aldrig varit där. Jättelugnt och mysigt och fanns jacuzzi, en bassäng för motionssim som inte var exakt 25 lång, jättetråkig och kiss-klorfylld. Bastuavdelning, omklädning, bar, resturang, behandlingsrum... Ja, ni hör, jag håller på att bli en riktig badhusnörd. Vilken tur att jag valt ett projekt med nåt jag gillar, har ju alltid älskat att bada och gå på badhus och spa.
Efter det tog jag mej vidare uppför drottningg. till stadsbiblioteket, det stora runda gula av gunnar asplund som är i ropet för sin utbyggnad. Gud vilket fint bibliotek! Jag blev kär med en gång. Och jag fick ett lånekort helt gratis! De har hämtat upp gamla böcker från 1930-talet till mej från arkiven, en bok så gammal som från 1891!
Kopierat, rotat runt och läst och känt mig som Annika Bengtsson i allmänhet. Har äntligen fått tag i min handledare också, så imorgon ska vi ha våran första träff och förhoppningsvis drar det igång på riktigt nu. Som tur är så är det ju sjukt kul när man väl sätter igång, jag trodde inte på det när alla som tidigare skrivit sa det, men nu tror jag att jag skulle kunna (förmodlingen kommer att måsta) jobba dygnet runt med detta.
Måste dock se till att avgränsa, det är ju som vanligt svårt, men det är ju det man har sin handledare till.

Haft lite otur med att min dator krånglat men som tur är har jag allt på extern HD, och Johanna som jag bor hos har också dator så det är ingen fara. Har flängt mellan 30-min datorer på bibblan idag och åkte sen hem tidigare och skriver hemifrån i lugn och ro. Lyckats fota felmeddelandet från min burk med digitalkamera och zoomat fotot på displayen och läst hur man får igång en felsäkert läge startup. Så nu är jag inne i den och har plockat den enda halvfärdiga bokrecensionen och några bilder som låg på den, och nu håller den på att defragmenteras så får vi se om den mår bättre sen eller om den behöver en helrenovering.

Nu åter till badandet.

Har spenderat helgen i vårt grannland i öster och bekräftat alla myter om finlandsfärjor på vägen. Efter en riktigt bra vecka i Linköping satte jag och Erika oss på bussen och sen dess har jag knappt slutat skratta. Framförallt är det finskan vi tyckt varit hysteriskt rolig. Den går inte att undgå och har man väl börjat går det inte låta bli att fortsätta. Alla skyltar är ju som de flesta säkert vet både på finska och svenska, så det går inte att missta sej när man åker förbi posti eller polisi eller terminali.
Vi hade en privat hytti så efter att ha ätit buffe så somnade vi som stockar och vaknade inte förrän i helsinki. Där möttes vi av Anni och Susanne, våra vänner vi träffat i barcelona. Vi åkte till Annis studentboende i Otaniemi (Otnäs) precis utanför gränsen till Helsinki. Vi gick på klubi, vi drack vini och snapsi, köpte chips i megapussi.... Vi höll inte på att komma ut ur affären. Hade lite sightseeing och såg den fantastiskt fina katedrali och i överlag många fina mysiga gamla hus. Påminner rätt mycket om Tukholma (Stockholm) som jag också gillar att titta runt i.
Åkte en spårvagn som fungerar som turistlinje och såg ett skyltfönster med lottoreklam, denna vecka jättepotti! haha
Helgen gick fort och vips var vi tillbaka på båten och hemma i Tukholma igen.