Johanna Westberg

Det har varit en minst sagt tuff start har... Det ar val manskligt att langta efter en ordentlig dusch nar man ska jobba sahar? Det har vi inte. Inte nog med att det bara ar ett draperi for oppningen till toan/duschen, det finns inget varmvatten. Sa jag kommer nog inte kanna mig ren pa en manad... nog for att det ar varmt har men handerna och ansiktet och sa vill man anda tvatta varmt for att fa bort skiten...

Familjen ar snall och trevlig, speciellt mamman. Pappan sager inte sa mkt utan star mest i slakteriaffaren. Den maste jag ga igenom varje morgon och det luktar blod och dod och jag vill inte tanka pa att det ar det dar jag ska ata. Alltid annars bara gatt forbi sanna stallen och tankt att jag aldrig kan forsta de som koper kott som legat/hangt ute hela dagarna.... Imorse gick jag rakt in i en lang svans av nat slag som stack ut ur frysen.

Dottrarna i familjen ar varre an jag nansin kunnat dromma om. De vill bara val och ar trevliga men sen jag kom har de inte lamnat mig ifred for en enda sekund. De foljer efter mig, ar det inte den ena sa ar det den andra som kommer in pa mitt rum, lagger sig i sangen och pillar pa ALLA mina saker. Allt ifran underklader till dagbok pa svenska, ater mitt godis, tar ut packning ur packpasar, haller upp klader (tack och lov har de inte provat nat an) och jag gruvar for att lamna det for de ska ga in och rota. Jag har inget hemligt men nar vi inte ens har innertak skulle jag garna vilja ha mina saker ifred iallafall. Och de ar totalt utseendefixerade. De har kommenterat HELA mig och de tycker jag ar fin sa jag ska val ta det positivt men jag tycker INTE om att bli uppvisad for andra. Jag ar redan sedan hela mitt liv sjukt less pa "vad lang du ar!" "Vad stor du blivit" och nu ar det ideligen "titta pa varan svenska, hon bor i mitt hus!" Igar skulle ena dottern ta med mig ut och ata, jag ville inte men blev overtalad. Hade valdigt garna atit mammans lagade mat och bara tagit det lugnt eller foljt dem till kyrkan. Igar var kvallen da alla katoliker ritade kors i pannan. Hade varit kul och se. Men jag var inne i stan, efter att hon ljugit for en annan kompis att jag var sjuk sa vi kunde aka till dessa istallet for det skulle vara nara snygga killar dar. De var dock inte dar utan bara hennes kompis och dennes pojkvan pa typ 55 ar. Som betalar. Sjukt ackligt. Och da far hon jag bor med for sig att visa upp min mage for sin kompis, bara for den ar platt! Det acklade mig till tusen... Att killar och man i alla aldrar visslar och ropar pa gatan har jag borjat vanja mej vid, men att inte fa vara ifred hemma... Personlig integritet? Nagon?
Jag blev varnad att kustmanniskor skulle va mycket mer oppna och dra med en pa saker utan att fraga men jag tankte inte pa att familjen kunde va sa... Nasta vecka kommer Natalie, hon ska bo hos nunnorna sa far jag inte lugn och ro far jag val hanga dar. Men det blir sakert battre snart, kanns langt med en manad just nu bara.

Forsta dan pa jobbet idag ocksa, det var ingen barnlek. Lange satt jag bara och tittade pa och tankte att jag maste fa ha atminstone en introduktionsdag da jag inte gor sa mkt. Men det ar 36 barn i gruppen pa tva larare. Dock var inte alla har nu for det ar skollov och dessutom varit karneval sa idag var det bara drygt 20 barn.
Forst var vi inne till ca halv elva fran atta och det enda som hande var att vi sjong en sang tva ggr, "bad" fader var (pa spanska saklart) och sa at barnen att inte slass. for slass gor de hela tiden. Sen skulle vi ga ut och jag skulle dela ut kex till dem och da blev de som galna, de ryckte och slet i mig och slog mig. Som riktiga tiggarbarn och INGEN lyssnar nar man sager at dem. Jag vet inte om det ar en fordel eller nackdel att ha jobbat pa dagis och fritids men jag tror nastan att det ar en nackdel. Kanns sa hopplost att inte kunna gora nagot. Jag ar sa van att allting funkar nagorlunda och att barnen protesterar i borjan ar inget konstigt eller att de testar en... Men de slar alla froknar. Och froknarna sager bara snalla saker tillbaka, och det ar ju tur det att de inte slar dem.
Men alla har med sig lite olika saker att fika och sa blir de ju avundsjuka pa varandra naturligtvis och ingen vill ge nagon annan nagot. Dela med sig eller bjuda existerar inte. Och nar de kommer pa morgonen ar de hela och rena, och har med sig lekklader. Sa byter de om och dar kring halv elva gick vi ut i en timme. Klockan halv tolv var lunchen och da var det totalt kaos, alla skulle ata samtidigt och froknarna bara sprang runt och hjalpte till. Pa nat otroligt satt far de det att funka anda. Sen kom det jag blev mest forvanad over, alla skulle duscha! Da ska vi tvatta stjarten pa alla ungar och nog vet jag att det behovs for de gar sjalva pa toan och far bara papper nar de ska bajsa. Och varannan har diarré for nagra har jag foljt med iallafall och nagra vill ju ha hjalp ocksa.
Och imorrn ar inte den riktiga froken dar och de tva praktikanterna som var dar idag (och igar tydligen) ar inte heller dar. Froken ska skicka sin dotter och jag hoppas den andra lararen som var med da och da idag ar dar, annars kan det bli jattejobbigt. Det tar emot lite att duscha dem alla ocksa, jag vanjer mej val men just nu har jag lite bacillskrack... De har ratt mkt myggbett och manga har influensa. En hade feber hela dagen, diarré och klagade pa ont i magen och det enda de gjorde var att ge honom febernedsattande... Tufft for en 3-4 aring.
Och jag verkar ska va i den gruppen, 3-4 ar. Lite grann med de storre barnen (upp till 5 da de borjar annan skola) och lara dem lite engelska. Vore skont att ha nagot att gora for efter lunch kom andra chocken. Da ska ALLA sova! 20 st pa samma stora madrass i det enda lilla rummet till forfogande. Det var ju saklart stort omojligt. Ska bli intressant att se om det lyckas en enda dag denna manad att fa alla upp till 36 barn att somna.
Sen skulle de inte gora nagot mer forran de slutade sa de vaknade eftersom och borjade slass och innan foraldrarna kom var det viktigaste av allt att de blev vattenkammade. Foraldrarna fick inte komma in i rummet utan fick saga vem de skulle hamta sa gjorde vi iordning dem. Ombytta tillbaka till kladerna de kom i, uniformen oftast.

I borjan av dagen var jag nara att borja grata flera ggr av hemlangtan, langtan att styra upp nagot, hopploshet att inte kunna, varme, orattvisa etc. Och jag skulle onska mamma var har och kunde hjalpa mig, jag har vetat att hon och de andra pa prosit och kornetten och alla pa sofiehem varit bra men inte hur duktiga de ar och hur langt vi kommit i barnomsorgen i Sverige. Det kommer bli en laaaaang manad. Men det kandes battre mot eftermiddagen och kanske kan jag gora nagot iallafall. Och barnen borjade fa lite respekt och manga ville sitta i knat och sa (saklart de som slass mest) En pojke slog mig och forsokte ha sonder min troja och skrek att jag var dum och nar jag fragade varfor sa svarade han "for att du inte alskar mig".