Den blå majsen

Som bekant försvann många av mina bilder till förmån för de som arbetar på flygplatsen i Lima och många har frågat efter bilder och speciellt den blå majsen. Ifall jag hittade den eller inte. Och jag som fotat och allting.

Sent omsider har jag fått över det lilla minneskortet som jag hade räddat med mig och vad hittar jag där, bildbeviset!

Så såhär ser det ut choclo moreno, mörk majs:

Bla majs

Som svar pa Lisas kommentar och min egen undersokning sa har jag sett den bla majsen. Och nej, den ar inte bla och inte svart, snarare morklila. Tank svartvinbar ungefar. Och drickan man gor av den smakar svartvinbarssaft, mums! De var makta forvanade nar jag tyckte om det =)

i Lima igen

antligen tillbaka i Lima... kande mig tillrackligt ok igar for att satta mig pa bussen. Var nog den lyxigaste buss jag nagonsin sett, 1a klassaten som nastan blev sangar, man fick filt, kudde och mat, massor med filmer, det spelades t.o.m. bingo!
Dock missade jag det mesta eftersom jag sov ca 16-17 timmar av de totalt ca 21....

Lagade mat med den andra sjuklingen fran vandringsgruppen jag hade sallskap med och at for forsta gangen riktig mat pa 2 dagar.
Ar nu hemma hos familjen Rubio igen och forsoker ignorera illamaende och hemlangtan. Imorrn bar det av!

Lima

Sa har jag lamnat karibien och semestern for mitt sista resmal - Peru. Kom fram dodstrott efter att ha sovit mig igenom hela resan och blev mott pa flygplatsen av tva lustiga herrar. Far och son José Luis. Som i hundra ar av ensamhet som jag haller pa att lasa. De ar supersnalla och jag blir riktigt bortskamd. Blivit utbjuden pa frukost, rundvandring, har eget rum och fatt karta over Lima och broschyrer vad mer som finns att gora i Peru mina sista dagar efter den planerade turen.
Och dar jag bor i Lima ar alltsa: Min Adriana som jag delade lagenhet med i Barcelona, hon larde kanna en tjej via internet som sokt nagon med samma namn. Denna Adriana Rubio fran Peru ar i spanien och hennes mamma ar ocksa dar men jag bor hos hennes familj vilket ar hennes pappa och brorsa pa 36 ar. Adriana 2 som jag kallar henne har jag bara traffat en gang nar hon var hemma hos oss i Barcelona pa middag men jag blir mottagen som om jag var en uraldrig van till familjen!
Hoppas jag en vacker dag far chans att bjuda igen till nagon, eller till nagon annan pa samma satt.

Sov en stund pa formiddagen igar innan jag och brorsan gick ut pa stadsvandring och jag fick folja med honom till stadsarkivet dar han i egenskap av advokat skulle titta i nat orginalkontrakt pa ett huskop. At en beromd hamburgare, kolgrillad och riktigt god. Sen till min forvaning har de starbucks har och jag var tvungen att fa ta mig en kopp aven om jag ar glad och stolt over att kunna saga att jag undvikit allt sadant denna resa. Men det har gatt utfor i dominikanska, dar har jag bade glomt ta med mig passkopia nar jag gatt ut, druckit ol och atit pa McDonalds. Och bara pratat svenska och engelska. Har varit en helt grym semester och nu kanns det verkligen dubbelt att fortsatta i sydamerika. Ar tillbaka dar jag varit och det ar hemtamt aven om jag borjar langta hem ordentligt nu. Tur jag har mycket att gora denna tid som ar kvar, annars hade det blivit jobbigt och formodligen mycket internet-knarkande.
Det kanns otroligt skont att ha en organisera tripp, jag har inte energi kvar att styra upp nagot sjalv kanner jag. Akte igar direkt efter min starbucks latte utan laktos (!) pa en san busstur med turistbuss runt i Lima pa natten. Kul se nattetid, annars har jag ju inte kunnat va ute da, an mindre strosa runt. Och som vanligt var jag center for uppmarksamhet och alla ville prata med mig, beromma min spanska och att jag ar sa tuff som reser sjalv. Och jag ar verkligen glad att jag gjort denna resa och sjalv dessutom, hade inte gatt kombinera med nagon annan som det kanns nu. Da hade jag atminstone fatt offra spanskan och sakert inte t.ex. bott har. Men de skulle bara veta hur mycket jag langtar efter sallskap ocksa.

Nar jag kom hem ville pappan bjuda ut mig pa typiska peruanska mackor och det kan man ju inte tacka nej till sa vi gick ut och det visade sig vara de typiska hamburgsmackorna som finns overallt. Dock jattegoda och pa ett riktigt fancy stalle som var sakert 10 ggr dyrare an att ata pa gatan. De ar ratt rika har, och idag kom stadhjalpen som lagar mat. Men jag har sett andra sidor ocksa i Esmeraldas och nu njuter jag av att bli lite bortskamd.
Det ar lustigt hur alla havdar att olika mat, musik, traditioner etc. kommer fran just deras land. Och att just deras land ar sa mycket battre an de omkringliggande. Visst finns det skillnader men de ar inte sa enorma som de vill fa det att verka.

Idag ska jag forsoka hitta nagon anticeptiskt eller antibiotisk kram mot ett par fula tropiska sar jag fatt pa benen i dominikanska, kanske se vaktbytet vid presidentpalatset och ga i nagra katakomber och sen ar det dags att aka till hotellet och checka in och signa upp for turen. Imorgon tidigt bar det av med flyg till Cuzco och darifran ska vi efter en dags acklimatisation (HUR stavas det?!) vandra i fyra dagar till machu picchu. Det blir riktigt spannande och jag borjar bli lite nervos nu for att jag ar lite otranad, har lite for sma skor och ar allmant lite sliten.
Sa inget internet pa nagra dagar. Sen ska jag forsoka ta mig till en annu sydligare del av Peru, till sjon Titicaca, varldens hogst belagna sjo pa gransen till Bolivia. Darefter ar det bara att ta sig tillbaka och hamta mina grejer har (jag far bara ha 6 kg med mig pa vandringen for bararna far av internationella standarder for manskliga rattigheter inte bara mer) och sen aka hem. Via ett 12-stopp i Atlanta. Blir nog en laaaaang starbucks dar kanner jag pa mig.

RSS 2.0